October | 2017 | ulrikamariasandnabba

Det blev en flyttpaus i bloggskrivandet. Direkt efter att bilderna var tagna och lägenheten lagts ut på Hemnet åkte jag upp för en helg hos mamma i Borlänge. Välkommet efter allt jobb därhemma med att få försäljningssnyggt och kärt och mysigt hos mamma, som dessutom fyllde år. En del grått väder men också fina höstpromenader. På en av dem köpte vi Princesstårtebitar som vi fikande på flera gånger. På Almas konditori så klart.

I Lijekvistska parken finns det mycket fint att titta på numera och dit är det lätt att gå från mamma.

Jag flyttade ju för två vintrar sedan också och det var perfekt för mig som inte gillar den tiden här på mina breddgrader. Nu har jag i och för sig precis flyttat in men vi har en hel del att ordna till i nya hemmet och kommer att ta det så sakteliga under den mörka årstiden. Så det kommer att vara mysigt att greja med det och när vi är klara tittar snödropparna fram igen. Det har skickat några flyttselfies, haha.

Ibland under plock och packning och släng har det varit lite rörigt.

Men det finns alltid stunder att ha det gott. Tända ljus, Breaking News på Play och så sushi till exempel. Jag ÄLSKAR Play!

Vi flyttade möblerna för några veckor sedan med hjälp av Murats vän och vännens son. Sedan dess har jag sovit på luftmadrassen när jag stannat kvar. En morgon sträckte jag mig lite för långt efter lampan i fönstret och glömde att madrassen ger vika på sidorna. Det blev en tvär lutning och jag rullade helt hjälplöst iväg över golvet, haha.

Gustaf har praktiserat på Räddningstjänsten i Karlstad en månad. Här är en bild från lokaltidningen, Gustaf är en de orange uppe till höger. En sopbil hade vält i vägkanten. Det är snart dags för honom att börja jobba så det är bara att vänja sig att han kommer att vara i räddningsmiljön som en del av sitt jobb som brandingenjör.

Gitte och Kent ska lustig nog också flytta i höst men en och annan höstpromenad tillsammans har vi hunnit med. Årstiderna verkar ha snurrat till det för senast plockade vi nya lupiner.

Penny verkar ha funnit sig tillrätta i sitt nya hem men hon grymtar lite över att allt ändrats hela tiden när jag kommit med fler kartonger och prylar.

Jag har verkligen tittat igenom nästan precis allt. Jag har gett 10 papperspåsar med kläder och frotté till kvinnojouren. Jag har kört tre fulla bilar till Röda korset. Jag har gett mitt matbord och stolar till Gitte och Kent och de har utlovat goda middagar på desamma. Maskroslampan som en gång kom från Gittes äldsta dotter är nu hos den yngsta, kul. Jag har kört mina gröna fåtöljer och fyra lådor till barnens pappa då Gustaf ska ta dem. Pappan har kört ett lass till Lovisa i Stockholm, bland annat min ena vita hylla, mitt soffbord och en knallrosa pall. Jag har slängt många säckar brännbart (tack för att det precis nu kom en container till området). Jag har gett några saker till Murats kompis och en massa galgar till kollegor. Så det är med lättare bagage jag drar vidare även om jag har en hel del kvar, haha.

Äntligen har jag samlat ihop alla foton och de barnalster jag vill ha kvar i två lådor, de har varit utspridda. Senare ska jag ta en fin djupdykning in i dem, men jag har hittat mycket rart och kul. På tal om Gustaf – han var lite rädd som liten och det kan man verkligen inte tro idag. Info från förskolepersonalen:

Bilder på mig själv som ung, här 16 tror jag. På ena bilden hälsar jag på mamma som läste i Malmö en termin och vi hade varit på balettshoppen.

Vår första katt Simba. Världens sötaste och roligaste katt men den rackaren rymde sedan.

Min vän Inki ska ta mina balkongkrukor men hon är på semester så jag fick ställa dem hos Cecilia så länge. Där blommade det vacker som vanligt, hon är otrolig. Vi lovade varandra att vara lite duktiga och ta oss för att höras och göra saker ihop lite då och då. Hon har redan bjudit in dem av oss som ev är hemma i jul på fondue. haha.

Igår hämtade jag de sista sakerna och gav nycken till flyttstädaren. Jag säger det igen – när jag väl hamnade i en stad så tack för att det var en vacker stad vid havet.

Näsvikens trogna svanpar var på plats som vanligt.

Det är första gången jag sover här en helg och vaknar ensam. Murat har jobbat i natt och kommer hem i eftermiddag. Efter veckans grejande sov jag väldigt gott men hur min fitbit räknat kring sommar-&vintertidsskftet framgår inte.

Det är fin harmoni i nya sovrummet och alldeles tyst när jag nu sitter med morgonkaffet, tända ljus och en kurrande Penny på fötterna medan jag skriver det här. Namaste.